Nu har jag äntligen sett Little Ashes.
Jag måste erkänna att enda anledningen till att jag ville se den var för att Robert är med, men nu efter att jag sett den så är jag glad att jag hade en anledning.
Little Ashes är en film, som iaf jag trodde skulle vara lite konstig.
Och det var den..
Den var konstig, rörig, rolig och sorlig på samma gång.
Och tragisk.
Och annorlunda.
Den var rörig eftersom att man inte alltid fick hela historien bakom vad som nyss hände, det bara hände utan någon förklaring och där sitter man med frågor.
Den var rolig pga. Salvadors ansiktyttryck, eller hans kommentarer, eller hans beteende.
Och sorlig var den för att en sorts kärlek växer fram mellan två människor och den kärleken kan aldrig vara verklig.
Men den är också annorlunda för båda personerna.
För Federico är det kärlek, men för Salvador är det bara vänskap...
Men det som var bra med den här filmen är att med en enda liten ton på ett piano så förändrades känslorna.
Som tex. när Federico gick mot ett öde som bara kunde leda till död, då var det sorligt.
Men sen så ändrades musiken och med en enda liten pianoton blev allt plötsligt tragiskt.

Även fast filmen var sorlig på sina ställen så kände jag bara för att gråta en gång.
Och det var på slutet när man ser Salvador som målar en tavla, och sen ser man några av Federicos vänner på en bar och i bakgrunden hör man hur dom berättar på radion att Federico har dödats, och så ser man allas reaktioner.

Filmen är annorlunda pga. alla dom här sakerna jag nyss nämt.
Och det är ordet annorlunda som gör hela filmen.
Jag har aldrig gillat dikter och sånt, men i den här filmen så får man höra några av Federico García Lorcas verk, och en av dom var fan vacker.
Och jag gillar texten som står i början av filmen.
Remember me when you are at the beach and above all when you paint crackling things and little ashes.
Oh my little ashes! Put my name in the picture so that my name will serve for something in the world.

Även fast jag inte tycker att filmen var varken jättebra eller jättedålig, så tycker jag ändå att ni borde se den.