I don't know what to say

Just nu ligger jag fortfarande i sängen, men har en anledning.
Jag orkar inte sitta i köket med datorn på bordet.
Det är mycket skönare att ligga i sängen och läsa.
Just nu håller jag på och läser en bok och så läser jag en Fan Fiction som jag fan har blivit beroende av xD
Den är så jävla bra!
Wide Awake heter den, och handlar om en tjej och en kille som båda har upplevt sina trauman i livet.
Tjejen, Bella, har precis flyttat hem till sin moster och sin kusin efter att ha sett sin mamma blivit mördad för ett år sedan.
Hon har problem med beröringar, speciellt av killar.
Hon tål inte ens en hand på hennes axel för då kommer alla minnen upp till ytan.
I huset brevid bor Edward som också upplevt mycket.
Han såg sin pappa brinne inne när han var 9 år och efter det lämnade hans mamma bort honom.
Han fick bo i en massa fosterhem tills han adopterades av doktor Carlisle Cullen.
Jag vet vad ni tänker, Twilight. Men det är fan bara namnen som stämmer, inget annat.
Bellas moster heter Esme, och hennes kusin är Alice.
Carlisle har en till adoptivson som heter Emmett, men han och Edward hatar verkligen varandra.
Edwards bästa vän är Jasper, som har en tvillingsyster som heter Rosalie, som är tillsammans med Emmett.
Men för att komma tillbaka till handlingen så träffas Bella och Edward, och dom börjar prata.
Dom inser att dom har saker gemensamt, tex mardrömmarna och att dom aldrig sover.
Dom börjar umgås på nätterna men aldrig på dagarna och får veta mer och mer om varandras liv.
Bella upptäcker sedan att hon faktiskt kan röra Edward utan att minnas, och upptäcker också att hon kan få Edward att sova utan sina mardrömmar, och tvärtom.
Jag älskar det faktum att Bella alltid tar med kakor och mat till Edward på kvällen, och att han kallar henne för my girl utan att själv riktigt förstå varför.
Det är också bra att hon som skrivit den byter POVs hela tiden, så att man får se hur båda reagerar på vissa saker, och hur dom känner.
En av mina favoritscener hittills när Bella åkt ill Phoenix för att vittna, och dom förstår hur mycket dom egentligen behöver varandra.
Och kvällen/natten/morgonen innan hon åker, och natten då hon kommer tillbaka tolv dagar senare och ingen av dom har sovit.


"I thought about looking up the Cullen number many times to call Edward, but I knew it would just make it worse. The need to be with him. So I didn't even bother. I just spent night after night in the cold bathtub, fingering the sketchbook and eating my cookies in the pajamas."

"I thought for sure the first day would be the worst without her. When I sat at lunch and ate her goodbye cookies all by myself while Jazz pawed Brandon in the janitor closet. When she wasn't sitting next to me in Bio, or passing me in the quad. I thought when I got home and went to my room and stared at that empty fucking sofa, I couldn't feel anymore like shit than I already did. But then I brushed my teeth, and while I was doing it, I saw her little blue toothbrush sitting there in that toothbrush holder all alone. I wore the goddamn pajamas that night. There was no fucking reason to, because there was no way I was sleeping without my girl. But they smelled like her. And the bed did too. So I put on my pajamas and got under the covers, smelling the cookies and flowers, and feeling like shit, and just laid there awake all fucking night."


"Hi." I whispered softly, my legs feeling very heavy. Edward seemed frozen in the doorway just staring at me with those tired blank eyes. I was starting to get worried that I did the wrong thing by even coming. And before I could question whether or not he wanted me to stay, he held his hand out without breaking my gaze. I dropped my drooping eyes to his upturned palm, and without hesitation lifted mine and slid it into it. And before I knew what was happening, Edward pulled me into the room quickly, sliding off my hood and wrapping his arms around my waist so tightly it lifted me off the ground. And I just collapsed in his arms. So tired and exhausted, and just glad to be home again. I threw my arms around his neck and buried my face in his shoulder. Taking big gulps of his scent in greedily. He had his face buried into the crook of my neck, breathing in just like I was. I brought my hand up and cupped the top of his head, tangling my fingers into his messy hair with a sigh. He squeezed me tighter, nearly hurting my ribs, but I didn't care. My feet were dangling off the ground, and I was so happy he had the strength to hold me up, because all of mine was gone. "I missed the shit out of you." Edward whispered into neck, squeezing me tighter as if to emphasize the fact. And I smiled. I finally, really, truly smiled into his shoulder. "I missed the shit out of you too." I slurred, still smiling, and just happy that it was even possible to smile again."


Nej, nu ska jag fortsätta läsa det kapitlet jag är på, och sen ska jag ta och göra något vettigt.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0