Be mine forever

Filmen var 10 gånger bättre än vad jag trodde att den skulle vara.
Och helvete vad jag var nervös på slutet.
Den var välgjord, även om vissa scener inte direkt var verkliga. Men det gjorde dom inte mindre äckliga.
Och äcklig, det kan man verkligen kalla den här filmen.

Det jag tyckte var jävligt bra, förutom Jensens skådespelarinsatser, så var det hur filmen är uppbyggd.
I hela filmen så trodde jag att en viss person var mördaren, men sen hände en sak som gjorde att jag började tveka mellan honom och en annan.
Och sen två sekunder senare var jag övertygad om att det var han igen.
Men nej då, inte fan var det han.

Så man kan verkligen inte kalla den här filmen förutsägbar, vilket är bra.
För jag hatar oftast förutsägbara filmer.



Nej, nu ska jag sätta mig i vardagsrummet med mina pringles, min choklad, mina turkisk peppar och min cola och kolla på Damon och company.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0