This took me forever

Jag har varit utan oth i lite mer än en vecka, och jag saknar det redan.
Hur ska jag klara mig till den 26:e april?
Eller var det den 28:e?
Aja, det är lång tid iaf.
Har iaf fått Sandra att lova att hon ska kolla på avsnitt 21 och 22 av tredje säsongen med mig på söndag.
Älskar dom avsnitten.
Eller ja, nämn ett one tree hill avsnitt jag inte älskar?
Typ, hela säsong 5? Eller nej, inte hela. Och jag ogillar den inte direkt...
Men det var så mycket onödig drama runt Naley och det var bara drama runt Leyton.



Seriöst, fytusan vad jag grät i det här avsnittet.



Peyton - Maybe the whole point of you and me, and every single moment we’ve shared together has just been leading us here.  Maybe you and I are meant to create this life, because maybe this life is gonna change the world.
Lucas - I can’t accept that our story doesn’t have a good ending.
Peyton - Our story already has the greatest ending no matter what… cuz we’re together.

Seriöst, nya youtube hakar upp sig hela tiden ._.

Åh, nu fick jag lust att kolla på avsnittet efter att Q dör.
Seriöst, tårar i ögonen av bara det här citatet.

Quentin Fields was a basketball player. He was also a son.  A brother.  Somebody’s teammate.  Somebody’s friend.  I never knew Quentin Fields and I guess now I never will.  Did you ever wonder what it would be like if you weren’t you anymore?  If you were suddenly gone, how would your world react?  Whatever you imagined was wrong.  There’s nothing romantic about death.  Grief is like the ocean: it’s deep and dark and bigger than all of us.  And pain is like a thief in the night.  Quiet.  Persistent.  Unfair.  Diminished by time and faith and love.  I didn’t know Quentin Fields but I’m jealous of him because I see how his absence has affected the people that did know him so I know that he did matter to them.  And I know he was loved.  People say Quentin Fields was a great basketball player.  Graceful.  Fluid.  Inspiring.  They say on a good night it almost seemed as though he could fly.  And now he can.


Gud vad jag älskar slutet av sjätte säsongen när Nathan går till Q's grav.
"You were right Q, this is a comeback."

Nej, nu ska jag sluta tänka på Q och koncentrera på att ladda min ipod.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0