Det var fan hundra år sedan jag grät till Grey's, men avsnitt 21 är sad.
Man är ju så jävla van att se Christina som hon är.
Hon visar typ aldrig känslor.
Så det där ögonblicket med Hunt, där hon visar mer känslor än vad hon visat på länge, så kan man inte göra annat än att gråta med henne.

Och dom spelade min favoritlåt med Jack Savoretti.
Han har många bra låtar, men Wonder är hans bästa låt.

Tidigare har man ju hört honom på Oth, så det var nice att höra honom i Grey's också.  

Är jag gay som är helt in love i en Simon and Garfunkel låt?
Dom spelade en i förra avsnittet av oth.

Jag har Safe at home på hjärnan.
Den är underbar.